__wf_reserverad_ärva

Lägerskola får inte vara ett lotteri

#
Min. lästid

Lägerskolan stärker gemenskapen i klassen, men nästan varannan grundskoleelev går miste om den. Verksamhetsledare Petra Miessmer berättar varför lägerskola inte får vara ett lotteri och hur nya verksamhetsmodeller kan utvecklas genom samarbete. Suomen Leirikouluyhdistys bjuder in Utbildningsstyrelsen till det gemensamma bordet.

Lägerskola får inte vara ett lotteri

Jag har snart varit verksamhetsledare för Suomen Leirikouluyhdistys i elva år. På vårt eget lägercenter på Sveaborg har jag sett hur lägerskolan stärker gemenskapen i klassen. Jag har pratat med hundratals lärare och vårdnadshavare. De som har varit med på lägerskola har till största delen utmärkta erfarenheter. Ändå har samhällets inställning gradvis förändrats: lägerskolan framstår allt oftare som arbetsdryg och skrämmande.

För några år sedan kom en klass från en skola i Esbo till oss på lägerskola. Också parallellklassen skulle ha kommit, men den stannade hemma. Vi fick höra att rektorn hade förbjudit den att åka på lägerskola med övernattning. I samma skola fick en del elever upplevelsen medan andra blev utan.

Fallet är inte unikt. Varje år deltar cirka 30 000 barn och unga i lägerskola, men en årskull består av cirka 57 000 elever. Om alla deltog en gång skulle uppskattningsvis nästan varannan elev bli utan.

Ensam på lärarens axlar

Vår lärarenkät 2025 och arbetet tillsammans med våra samarbetsorganisationer visar varför det blir så. Riktlinjerna varierar mellan kommuner och skolor. Det är svårt att få garantier för lägercentrets kvalitet, säkerhet och ett program som stöder läroplanen. Lärarens ersättning för arbete dygnet runt begränsas till dagtraktamenten, och inte ens de betalas i alla kommuner. Det odelade ansvaret för eleverna skrämmer särskilt unga lärare. Samtidigt blir det allt svårare att få med vårdnadshavarna i insamlingen av medel.

Eva Sørensen och Jacob Torfing skriver i kapitlet ”Enhancing Public Innovation through Collaboration, Leadership and New Public Governance” i boken New Frontiers in Social Innovation Research (2015) att innovationer inom den offentliga sektorn sällan uppstår tack vare enskilda hjältar. De uppstår när olika aktörer samlar sitt kunnande kring samma bord. Lägerskolan vilar i dag just på hjältar: en entusiastisk lärare och en välvillig rektor.

Det gemensamma bordet är dukat

Därför har vi grundat ett lägerskoleforum, Leirikoulufoorumi. I det deltar Suomen Luokanopettajat, Suomen Nuorisokeskusyhdistys, Vanhempainliitto och Biologian ja maantieteen opettajien liitto, alltså organisationer för klasslärare, lägercenter, föräldrar samt biologi- och geografilärare. Vi är inte överens om allt, och det behöver vi inte heller vara. Enligt Sørensen och Torfing handlar samarbete om att hantera olikheter på ett konstruktivt sätt. Rektorernas organisation och Hem och Skola har bjudits in, men de har ännu inte anslutit sig.

Vid bordet saknas den aktör som har makt att göra gemensamma synpunkter till gemensamma riktlinjer: Utbildningsstyrelsen. Enligt författarna är den offentliga sektorns uppgift inte att beordra, utan att rama in samarbetet och ge det riktning. När Utbildningsstyrelsen är med har också kommunerna och rektorerna ett skäl att komma till bordet.

Frågan hör redan nu till Utbildningsstyrelsen. Läroplansgrunderna nämner särskilt lägerskola som ett sätt att integrera undervisningen, i syfte att främja glädjen i lärandet och kreativiteten. Om läroplanen uppmuntrar till lägerskola kan genomförandet inte bero på i vilken kommun barnet bor.

Nya lösningar i stället för tvång

Lärare kan inte tvingas till utflykter med övernattning, och rektorer eller kommuner ska inte pressas att kräva det. Tillsammans kan vi däremot utveckla nya verksamhetsmodeller som gör lägerskolan möjlig för allt fler, helst för varje elev. Det är just vad social innovation handlar om.

Till Sveaborg kommer snart en klass vars lägerskola med två övernattningar pågår från torsdag till lördag. Läraren är med under skoldagarna på torsdag och fredag, och vårdnadshavarna ansvarar för barnen på kvällar och nätter. Vårdnadshavarna är inte kunder utan medproducenter, som Sørensen och Torfing beskriver det. Lärarnas rädsla för ansvaret minskar i sin tur när flera lärare följer med. Med Utbildningsstyrelsen vid bordet kunde forumet sprida sådana modeller bredare. Därför bjuder vi in den.

Min egen son kom hem från lägerskola i september 2026. Enligt honom var det bästa att alla var tillsammans och stödde varandra. Jag tror att sjätte klassen går bättre för hela gruppen efter den gemensamma upplevelsen. Varje barn förtjänar detsamma.

Lägerskola får inte vara ett lotteri.

 

Petra Miessmer
‍
verksamhetsledare
Suomen Leirikouluyhdistys ry

* Texten skrevs som en del av mina masterstudier (Laurea – Uudistavan liiketoiminnan johtaminen) inom studieavsnittet Sociala innovationer. I uppgiften tillämpades Eva Sørensens och Jacob Torfings forskning om samarbetsbaserad innovation på utvecklingen av lägerskoleverksamheten.

No items found.
Dela denna publikation
sly-staging.webflow.io/blogi/leirikoulu-ei-saa-olla-tuuripeli
Kopiera länk

Relaterade publikationer